Mat

Genom att minska matsvinnet och öka det vegetariska utbudet minskar kommunens klimatpåverkan från måltiderna. I Karlstad kommun drivs projektet Klimatsmart mat med  utbildningar, kampanjer, informationssatsningar, matsvinnsmätningar med mera. Matsvinnet på grund- och gymnasieskolor i Karlstad har hittills minskat med 46 % vilket motsvarar  60 ton mat och klimatpåverkan från köttkonsumtionen har minskat med 42 procent. Lund har ett strategiskt och långsiktigt arbete med hållbara måltider och livsmedelsinköp. Genom minskat matsvinn, mer vegetarisk mat och säsongsanpassning av salladsbord ligger de ekologiska inköpen på 82 % och de svekologiska på hela 53 %. För att skapa en förståelse för hur mat och klimat hänger ihop genomförs projektet ”Försvinn Svinn” på utvalda skolor i Sollentuna. Talande vågar har installerats och eleverna får direkt återkoppling på skärmar som visar hur mycket mat de själva slänger och hur mycket svinn hela skolan genererar.

För att medvetandegöra och sporra kommuninvånare till att minska sina utsläpp kan appar med klimatkalkylator som beräknar var och ens utsläpp användas. I projektet Klimathjälpen kommer uppsalaborna med hjälp av klimatkalkylatorn Svalna att kunna beräkna sin klimatpåverkan från transport, boende, mat och konsumtion. Tjänsten ger användarna skräddarsydda förslag till möjliga förändringar och möjliggör för användare att skapa grupper. I Eskilstuna anpassar appen Deedster till lokala förutsättningar och förutom att beräkna utsläpp får användaren information om klimatåtgärder i kommunen.

Odling i kommunen, både yrkesmässigt och fritidsodling, kan bidra till att skapa en attraktivare kommun. Det ger en grönare stad, ökar tillgången till närodlade grönsaker och möjliggör för familjer att producera eget. Södertälje har deltagit sedan 2015 deltagit i EU projektet AGRI-URBAN vars syfte är att öka sysselsättningen inom de gröna näringarna, framför allt genom innovativa kommunala exempel som gör det möjligt med nya initiativ inom lokal odling. Projektet har lett till handlingsplan som ska inspirera Södertälje kommun och dess medborgare att skapa en hållbar framtid tillsammans genom mat. Exempel från handlingsplanen är kommunal grönsaksodling, pollineringsplan, kommunikationsplattform för gröna näringar och hållbara sommaraktiviteter för barn.

I projektet Food Loop System arbetar Malmö stad och Sysav Utveckling tillsammans med livsmedelsaktörer för att hitta nya innovativa lösningar där butiker, grossister och livsmedelsindustrier kan minska sitt matsvinn.

På Nordenbergskolan i Olofström kallas maträtterna för vad de är. För visst låter det godare med risotto på höstsvamp än vegetarisk risotto och tomatbräserad aubergine med het linsdipp får det, till skillnad från vegetarisk linsgryta, att vattnas i munnen. Att beskriva rätterna för vad de är och att aktivt arbeta med det vegetariska utbudet har gjort att kommunen serverar tre gånger så många portioner vegetariskt.

Restauranger i Uppsala utbildas i projektet Klimatprofilering av restauranger om mat och klimat och om hur de kan minska energianvändningen. Genom att justera recept och klimatmärka menyer minskade utsläppen med upp till 33 % från medverkande restauranger.

Kopplat till läroplanens övergripande mål och riktlinjer om att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling och Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.” samarbetar köket och pedagogerna på Toltorpsskolan i Mölndal genom att presentera ”Veckans grönsak”. I köket tillagas maträtter och sallader med den aktuella grönsaken och på lektionerna får eleverna varje vecka lära sig lite mer om den specifika grönsaken. Alla lärare går igenom faktabladet början av veckan för att eleverna ska bli medvetna. Veckans grönsak finns även i ett vitrinskåp som barnen ser när de går in i matsalen. Lärarna följer också upp under veckan och ser vilka som har smakat och vad de tyckte om veckans grönsak.

Upplevelsen av att besöka ett jordbruk och få se, höra, känna hur mat produceras ger en förståelse och respekt för maten som förbättrar både undervisning och måltider. I Karlstad åkte hela mellanstadiet på Väse skola till det närliggande Greeks handelsträdgård, där kommunen köper in KRAV- märkta grönsaker och rotfrukter. Ingredienserna som plockades lagades av kocken i köket veckan efter.

På Rudbecksskolan i Sollentuna gjordes ett temaarbete där eleverna skulle föreslå aktiviteter som antingen minskade köttkonsumtionen, minskade matsvinnet eller ökade kunskapen om matens klimatpåverkan. Sedan gjordes en undersökning bland skolans elever om hur de ställde sig till de olika aktiviteterna och vilka som skulle genomföras. Elever analyserade ävan miljöpåverkan från den egna livsmedelskonsumtionen, med fokus på proteinkällor. Under en vecka skrev de ner vad då åt och sammanställde det sedan gruppvis. De gjorde sedan en miljöanalys av de vanligaste livsmedlen i gruppen och redovisade resultatet för de andra eleverna. Varje grupp skulle även föreslå en måltid som hade så liten miljöpåverkan som möjligt. Eleverna som arbetade med projektet under våren och hösten var själva av åsikten att de lärde sig mer om matens miljöpåverkan, och att det var kul att delta i ett projekt som kunde innebära förändring på skolan!

Vård- och omsorgsförvaltningen i Örebro har arbetat med klimatsmart mat sedan 2013. Två olika projekt har genomförts och resultatet för hela arbetet är att matsvinnet stadigt minskat och andelen inköp av ekologiska råvaror mer än dubblats. För att fortsätta utveckla arbetet håller förvaltningen på att ta fram en gemensam handlingsplan. Med handlingsplanen ska verksamheterna få tydlig information om målsättningar och en långsiktig aktivitetsplan, i syfte att nå målen i Örebro kommuns klimatstrategi.