Nuläge
Området energi omfattar produktion, omvandling, distribution och användning. Kommunernas arbete är avgörande för att nå både lokala, regionala och i slutändan nationella energi- och klimatmål. Kommunernas inflytande och rådighet över dessa varierar dock, från kommuner med majoritetsägda kommunala kraftbolag till kommuner som är renodlade konsumenter och mer direkt beroende av samverkan med marknadsaktörer utan koppling till den kommunala organisationen. Varje kommun ska enligt lag ha en energiplan, det vill säga en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vad denna plan sedan fylls med och hur mycket den driver på kommunens arbete och utveckling varierar.
Sverige har relativt goda förutsättningar att nå fossilfri elproduktion. Vattenkraft genererar ca 40 procent och kärnkraft ca 40 procent av elproduktionen medan vindkraft och kraftvärme genererar 11 respektive 9 procent. Kärnkraften har sina avigsidor och avvecklingen av denna kommer att kräva accelererad utbyggnad av förnybara alternativ.
Fjärrvärmeproduktionen har en låg andel fossilt innehåll, drygt 4 procent. I huvudsak kommer det fossila innehållet från avfall som beräknas bestå till 35 procent av till exempel plast, samtidigt som energiåtervinningen vid avfallsförbränningen bidrar till resursutnyttjande. Idag ser vi alltså att det finns en målkonflikt inom produktionen av fjärrvärme mellan fossilfrihet och energiåtervinning från avfall med fossila ursprung som inte kan återbrukas eller återvinns i dagens system.
Sverige har mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och flera kommuner har mer ambitiösa målsättningar än så.
Hinder
Energianvändning och energieffektivitet är frågor som ligger högt på många kommuners agendor och är nära sammankopplad med exempelvis elektrifieringen av transportinfrastruktur och övergången till fordon som drivs med hållbara eller förnybara energikällor. Energisystemets infrastruktur och system begränsar i dagsläget exempelvis utbyggnaden av lokal elproduktion från solceller och andra intermittenta källor. Även subventionering av fossila källor samt reglering kring småskalig och lokal energiproduktion skapar en del hinder som försvårar omställningar till ett mer hållbart energisystem.
Klimatkommunerna föreslår följande:
- Utöka incitamenten för att sammankoppla energikällor så att resurser i form av till exempel spillvärme, tas tillvara.
- Stödja utvecklingen mot så kallade smarta nät med fler forskningsprojekt och studier – inom digitalisering, energilagring och efterfrågeflexibilitet.
- Inför styrmedel för att minska mängden plast i samhället och därmed även i restavfallet.
Sol
För att utnyttja energi från solen ultimat, behöver system utvecklas som ger en balans mellan effekt och resurs. Det behöver finnas olika typer av stödsystem som tar hand om elen när solcellerna toppar.
Vind
Med en ökad produktion av vindkraft följer ett behov av flexibla lösningar för att lagra energi. Eftersom kapaciteten av vindkraften varierar stort över tid, behöver system för lagring under längre tid utvecklas.
Energieffektivisering
Genom minskad energianvändning och effektivare användning av nyttjad energi frigörs resurser till andra ändamål. Teknik, byggregler, material, kravställningar och sammankopplade system behöver understöda minimal energiförbrukning.
Resursutnyttjande
Energin i energisystemen övergår till att enbart komma från hållbara och förnybara källor och systemen blir gemensamma, integrerade och ömsesidigt stödjande. De blir öppna för alla aktörer som kan bidra till att producera energi och/eller ta till vara på den på ett effektivt och flexibelt sätt.