Kommuners arbete med samhälls­planering.

Strukturen och utformningen av dagens samhälle bär spår från lång tid tillbaka och den planering som sker idag påverkar utvecklingen långt fram i tiden. Samhällsbyggnadssektorn är i stor utsträckning politiskt styrd och drivs av långsiktiga utvecklings- och planeringsprocesser.

Bygg- och anläggningssektorn står för lika stor klimatpåverkan som de totala utsläppen från Sveriges inrikes transporter. Räknas dessutom uppvärmningen av de byggda fastigheterna in blir utsläppen över 22 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den största klimatpåverkan, ca 80 %, kommer från tillverkningen av byggmaterial, där stål och cement utgör betydande delar. Enligt Naturvårdsverket kommer dessutom ca en tredjedel av det avfall som uppkommer i Sverige från bygg- och anläggningssektorn.

I Bygg- och anläggningssektorns Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som såväl viktiga aktörer i branschen som flera kommuner och organisationer ställer sig bakom, anges målet att till år 2030 ska sektorns utsläpp minska med 50 % för att sedan är 2045 nå nettonollutsläpp. I färdplanen lyfts fem nyckelfaktorer för att nå en klimatneutral värdekedja i byggbranschen:

• Samverkan, ledarskap och kunskap
• Långsiktiga spelregler som möjliggör investeringar och omställning till klimatneutrala material och processer.
• En utveckling från linjära till cirkulära processer.
• Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror.
• Offentlig upphandling som motor för omställning.

Genom sin erfarenhet inom planarbete, i rollen som stor arbetsgivare och upphandlare av varor och tjänster samt genom närheten till medborgarna har kommuner, landsting och regioner en nyckelposition i det svenska klimatarbetet. Klimatkommunernas medlemmar har höga ambitioner med lokala miljö- och klimatmål som ofta överstiger de nationella och arbetar dagligen för minskade utsläpp på alla områden de har rådighet över. Kommunernas ansvar att planera städer och områden ger stora möjligheter, men kan också innebära svårigheter när klimatåtgärder hamnar i målkonflikt med till exempel utveckling av handelsplatser.

Problemet för kommuner som vill bygga med material och processer som ger lågt klimatavtryck är att det idag inte går att beräkna en byggnads klimatpåverkan eftersom det saknas analyser och standardberäkningar av för olika typer av byggnadsmaterial.

Förslag från Klimatkommunerna:

• Behov av tillgänglig klimatdata. Ge lämplig aktör i uppdrag att tillhandahålla och förvalta en öppen databas med livscykelbaserade klimatdata.
• Ändra reglerna för klassning av avfall, så att cirkulära affärsmodeller och en utökad återanvändning och återvinning av schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial inte hindras utan tvärtom drivs på.
• Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utveckla upphandlingskriterier av klimatneutrala och klimatpositiva material och byggnader.