Resursutnyttjande

Det finns många fördelar med ett kustnära läge, bland annat att man kan använda det kalla havsvatten som fjärrkyla under sommaren. I Helsingborg används fjärrkyla av kontor, offentliga fastigheter som sjukhus och skolor, liksom hotell och arbetsplatser. Fjärrkylan produceras huvudsakligen med hjälp av naturligt kallt vatten från Öresund i kombination med restvärme från fjärrvärmesystemet. Tack vare den nya anläggningen kommer elanvändningen till fjärrkyla att minska kraftigt.

COOL DH är ett EU-projekt inom Horizon 2020 med deltagare från Lund i Sverige och Høje-Taastrup i Danmark. Inom projektramen ska deltagarna utveckla, demonstrera, utvärdera och sprida tekniska lösningar för lågtempererad fjärrvärme i ny och befintlig bebyggelse. Syftet är att främja en mer resurs-, energi- och kostnadseffektiv fjärrvärmeförsörjning som passar i hållbara städer. I Lund är det den nya stadsdelen Brunnshög som står modell för projektet.

Överskottsvärme från hockey- och bandyhallens kylmaskiner avleds till det lokala fjärrvärmenätet som i sin tur värmer upp fotbollsplanens konstgräs.

Trädgårdsavfall görs till biokol och blir en jordförbättrare samtidigt som mängden koldioxid i atmosfären minskar.

Det finns ett stort behov av att möjliggöra och underlätta lansering av innovativa lösningar, tjänster och affärsmodeller inom smarta nät-teknikområdet. Chalmers Tekniska Högskola, E.ON och Miljöförvaltningen på Malmö Stad med flera deltar i EU-projektet FISMEP för att utreda hur man kan vidareutveckla detta för just smarta energiapplikationer samt testa olika lösningar för detta och undersöka vilka effekter det får. I projektet ligger stort fokus på interaktion mellan slutanvändare, som är de boende, och det smarta elnätet.

Inom projektet SURECITY ska Malmö vara med i utformandet och demonstrationen av en ny användarvänlig mjukvaruplattform som ska stödja planering och implementering av långsiktiga och hållbara energi- och klimatstrategier i städer. Med hjälp av plattformen ska användaren kunna bedöma miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av olika lösningar, policys och marknadsåtgärder. Plattformen, som ska implementeras och valideras för Malmö, baseras på vetenskapliga modeller för holistisk optimering av energisystemlösningar och minimering av miljöpåverkan. Den svenska delen av projektet genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Luleå Tekniska Universitet samt Malmö Stads Miljöförvaltning. Det svenska konsortiet samverkar i projektet med fem aktörer i Österrike och Portugal och verktyget ska testas även i en österrikisk och en portugisisk stad.

Ett sätt att samverka är när företag i innovativa samarbeten hittar möjligheter att använda avfall från den ena som råmaterial för andra. Det kan till exempel innebära att företag delar material, transporter, tjänster eller energi och återanvänder dessa resurser i nya sammanhang istället för att de går till spillo.